Världens Bästa Kicki

Håller nu tummarna för att ingen av mina kära kollegor läser detta INNAN de går in på fritids på förmiddagen. Igår fick jag, som jag tidigare skrivit, väldigt superofina julgardiner. Igårkväll satte jag mig vid min gamla och väldigt gröna Husqvarna och sydde om dessa till två förkläden med volang nertill. Har slagit in dem till julklappar och lagt till respektive kollega.

Denna dag har gått i magsårets tecken, med början i kyrkan 08.15 i morse, då mina elever inte alls förstod att man skulle vara tyst, inte får ha mössa på huvudet, inte bör skratta högt åt 8-åringar som läser verser fel eller applåderna när prästen spiller stearin på sina skor. Alla sakerna hade vi innan pratat om att man inte får göra, utom applåderna vid stearinspillningen, vem kunde förutse det?

Dagen är inte slut ännu, men jag har iallafall hunnit med att lära 13-åringar att skriva dialoger på endast tjugo minuter (detta med hjälp av klokt mail från Muskelkvinnan samt ett kåseri från tidigare nämnd kåsör). Så något positivt har jag att ta med mig.

Har fått superofina julgardiner av mina kollegor Gardingalningen och Schemaläggaren. Dessa julgardiner ska snart möta sitt öde.

Efter gårdagens pepparkaksbak fick jag erbjudande att hålla en kurs i "spatelhantering". Spatelhantering är alltså hur man med en stekspade får loss pepparkakorna från bordet för att lägga dem på plåten. Sämst på att baka var Torsdagsdumparen som inte en klarade av att stöpa i samma form (se nedan). Dock var det en mycket trevlig tillställning och pepparkakorna blev goda och pepparkakshuset vackert.


Mirjam mallar sig med en gris, Filip funderar om hon är riktigt klok


Pepparkakskavling i ljusets hastighet


Stöpta i samma form, helt klart krävs här en kurs i spatelhantering


Vilka vackra kakor!

Vem har hittat på det? Sånt fanns inte på min tid och min tid var bara 17 år sedan. Musmattan i detta klassrum är för övrigt "Årets dagar 1974" och där kan man läsa att igår var det tio år sedan (dvs 31 år sedan) Alnöbron invigs och Nordrhodesia blev självständig stat och antar namnet Zambia.

Intressant. Å i förrgår är det tio år sedan (dvs även denna gång 31 år sedan) som Jean Paul Satre avböjde Nobelpriset i litteratur. Undrar vem som fick det istället?

Har helt glömt bort att berätta om min goda vän som gjorde slut med sin blivande pojkvän tre torsdagar i rad. Efter tredje torsdagen (på lördagen) träffade jag honom på krogen och sa väl nått stil med att det var trist att det tog slut och han fattade inget alls! Inte så konstigt eftersom fredagen efter den tredje torsdagen åkte min goda vän hem till sin då fd. pojkvän och vad kär i honom typ å sen dess har de varit tillsammans. Han har dock utvecklat "torsdagsskräck".

Häromdagen satt jag och lyssnade (eftersom jag inte hade någon röst) på mina kollegor i fikarummet prata om att snart är det jul. Höll på att sätta kaffet i halsen när en av mina favoritkollegor börjar prata gardiner. Hon hade äntligen köpt sina nya julgardiner! Okej, det måste man väl få, MEN sedan hade hon samma helg PROVISORISKT hängt upp den på plats för att låta dem typ öva på att vara julgardiner, sedan tagit ner dem för att kommande helg sätta upp dem igen. För mig är detta helt kokko.

Har man fortfarande julgardiner verkligen? Påskgardiner, höst- och vårgardiner? Midsommargardiner och nyårsgardiner?

Tror det är dags för "kast med liten apelsin".

På sonens dagis har fler barn magsjuka än de som inte har. Bara önsketänkande att Filip ska klara sig från sin första magsjuka när elva barn av arton på hans avdelning har fått det.

Rösten är på väg åter. Låter mer än väs idag.

Ni som nu skrattar och rycker på axlarna och inte har en aning om vad jag pratar om, sluta läs nu.

För er andra, det GÅR att äta fyra (4!) paltar på rad, MEN man får väldans ont i magen. När man äter dessa får man skynda på lite också, inget socialiserande då inte, för då minskar chansen att man får i sig mer än, som sig bör, två och en halv.

VARFÖR gör man detta? Jo, en gång för ett år sedan eller så, när jag hade paltmiddag hemma med min bästa paltätarkompis Muskelkvinnan, Bokmalsarbetaren och Sport-Mirre, kom diskussionen upp: "Hur många paltar kan man EGENTLIGEN äta om man pressar?". Svar: 4. Inte mer. Har fortfarande känningar i magtrakten.

Palt gör man på 1,5 kilo råriven potatis, 6 dl kornmjöl, 2 dl vetemjöl och 1 msk salt. Mojsa ihop allt i förslagsvis en matberedare och fyll på med mer mjöl (av båda sorter) tills degen inte kladdar längre. Gör sedan platta snöbollar och lägg fyllningen (tärnat, rimsaltat stekfläsk) på dessa plattingar och gör sedan en boll av den. Vips! En okot palt. Koka sedan upp en massa vatten i en stor kastrull, häll i 1 msk salt och vänta. Å vänta. i 45 minuter. Avnjut sedan med smör och lingonsylt.

Paltkoma= känslan man får efter 2,5 paltar eller 2 pizzor.

Hörde på Rix MorgonZoo i morse att vi norrlänningar måste vara fåordiga, annars är vi inte några riktiga norrlänningar. Så för en gång skull, är jag fåordig och således väldigt norrländsk!

Säger "joph" vädligt bra i olika tonlägen (det "ja"-läte som man får fram när man säger "joph" och drar in luft samtidigt).

För övrigt är jag rätt knäckt och slut, kan prata bättre än tidigare (vilket var inget) men mår sämre.

Kommentar 1:

- Kicki, jag tycker att du pratar så konstigt när du har tappat rösten.

Ja, jag pratar ju inte alls...?

Kommentar 2:

- Kicki, jag vet att du inte kan prata, men kan du visa med tecken vad du ska göra när du kommer hem från jobbet?

Nej.

6-åringarna på jobbet är helt underbart söta och okloka.

En av mina kollegor sa nyss i skogen:

- Tur att man slipper banta!

Och sedan tryckte hon i sig en fjärde varmkorv med bröd.

Det är underbart.

Jag fick vara busschaufför och träd. Väldigt lugnt jämfört med mina tidigare erfarenheter av dagisförmiddagar. Barnen tyckte det var jättehäfigt att:

- EN kan inte prata!! Vi har EN som inte har nån röst!

Så sprang de runt och skrek när det droppade in nya barn och föräldrar. Jag tecknade vad jag ville säga med händer och papper och penna. Gick hur bra som helst. Mina elever klarar det väldigt bra också men mina kollegor kommenterar jag inte offentligt.

Man kan jobba med stämbandsinflamation. Jag har idag med mig en visselpipa för att kunna få uppmärksamhet, en t-shirt har jag på mig med texten "Jag har tappat rösten" och jag har förberett ett antal smålappar med text, till exempel:

- Jag har tappat rösten
- Jag får inte prata
- Ja
- Nej
- Ät gräs
- Ha ha, jätteroligt
- Du är ett megafån
- Jag vet inte
- Moget att sparka på den som redan ligger

Och så vidare. Bara för att jag är röstlös ska inte mina kollegor komma undan.

Börjar förresten dagen nere på dagis där jag senast fick leka kött. Undrar vad denna dag har i sina gömmor?

Titta vad fint man kan göra! En muggpyramid. Tänk dig en specialdesignad mugg, helt unik. Vem vill inte ha en sån? Vet att det finns familjer som har till exempel sju muggar i sina skåp.

Hemma idag. Utan röst.

Nu när jag är röstlös och snart "med barn" i tio underbara dagar, så får jag lite tråkiga kvällar, så go' vänner, alla ni som nu glömt bort att beställa julklappsmuggar till hela familjen, passa på så hinner ni få leverans innan december månad till och med.

För endast hundra kronor får du en specialdesignad mugg med namn på ena sidan och en söt lite flicka/pojke/djävul/basketspelare/orienterare/brudgum/student eller vad du nu vill ha, på andra sidan. Muggen går sedan att maskindiska!

Kan det bli bättre..?

Inte heller är jag höstlös, höstvinden tar snart hela skolan ett par kilometer söderut. Eller norrut, har inte så bra koll på väderstrecken här ute.

Min röst kommer och går hela tiden, mest går den. Mina elever har väldigt roligt åt detta och det kan jag bjuda på, inte ofta man får känna sig pubertetsung igen. Fast det kanske är mest killar som får röstproblem i tonåren...? Tjejer får väl bröstproblem. Eller det får nog killar också.

Nu är det dags igen, att ge sig ut och slåss med alla andra som vill hitta de perfekta julklapparna till nära och kära. Här följer min improviserade önskelista inför julen 2005:

- Dvd (nej jag har ingen och är tydligen omodern)
- Elvisp (behövs inte ofts men när den väl behövs underlättar det om festgästerna slipper ta med)
- Dubbelsängstäcke med tillhörande påslakan
- IKEA-porslin, 365 grader i beige, tallrikar i alla storlekar, de små djuptallrikarna har jag redan
- Stekgryta
- Gjutjärnsstekpanna
- Stationär dator

Hm. Var nog allt jag kunde komma på för denna gång.

Förresten håller jag nog på tappa rösten. Den sviker ibland. Blir en spännande dag.

Igår var vi och såg "Wallace och Gromit: Varulvskaninens förbannelse" på bio. Sjukt bra film.

När jag ska förklara för mina elever och barnen på fritids hur gammal jag är och var jag kommer ifrån brukar jag säga:

- När jag var liten, var Michael Jackson svart!

Och:

- Där jag kommer ifrån, äter man hamburgare med bestick!

Så. De förstår att jag är gammal och att jag kommer långt bort ifrån.

Just nu sitter jag och mailar och mina kollegor:

- En läser tidningen
- En klipper björnar
- En äter äpple
- En tittar på timern på spisen

För övrigt hade jag kjol på krogen i lördags. Kjolen lever men strumpbyxorna är begravda, stort hål på höger vad.

Aktiviteterna avlöser varandra, jobbet går och går och kommer aldrig till dörren och avslutningen kom igår i och med chefens 50-årsfirande, som var mycket trevligt. Kommande vecka ska jag försöka hinna med mig själv, fyraåringen (som idag såg till att vårt femte återbesök på BVC efter fyraårskontrollen, blir uppe på Barn på sjukhuset).

Jag är slut. Ska bli skönt att sluta tidigt både idag och imorgon: 16.00!

Jiho.

Hörde en fånig radioreklam på väg till jobbet om julbord. Riktigt dålig reklam men oj vad jag belv sugen på maten! Så alla ni som nu har svårt att bestämma vilka av era goda vänner och flytkigt bekanta som ni ska bjuda på julbord på fina restauranger så har jag ett tips: MIG! Bjud mig!

Tittade på lägenheten i två minuter igår och bestämde mig. Det är en trea hundra meter från där jag bor nu, helt nyrenoverad med nya vitvaror och stor balokng med trägolv. Badrummet är inte nytt men det finns badkar och på bakgården finns lekplats och möjligheter till grill och sånt.

Skulle nu vilja gå tillbaka till lägenheten och titta på storleken på rummen, mäta och möblera. Fast jag ska nog vänta iallafall tills jag fått klartecken från fastighetsägarna.

Höll på att glömma! Ska ju titta på ny lägenhet i kväll!

Fortsättning följer.

Vecka 44 är frihet för alla inom skolvärlden. UTOM oss fritidspedagoger som så snällt även på loven anpassar vår arbetstid efter barnen. Idag har vi haft 19 barn som bara vill leka fritt som älskar sitt lov. Vi har också varit fyra personal som velat aktivera barnen i olika styrda lekar och aktiviteter som bolllekar, ljuslyktemålning, kollektiv städning bland alla leksaker och tavelmålning.

Resultat: Alla barn målade snabbt sin ljuslykta (väldigt plikttrogna) och blev klara snabbare än jag hann blinka och sedan sprang de iväg till sin fria lek. Tavelmålningen gick under isen direkt, bolllekarna blev fri lek i idrottshallen och bland leksakerna har vi personal städat medans barnen lekt fritt.

Längtar till imorgon. Fyra timmar i skogen. Fri lek kanske?

För övrigt hade vi en givande studiedag igår. Förmiddagen ägnades åt planering och jackletning (vinterjackor till jobbet), då jag istället hittade en privat jacka för halva priset, dvs under femhundringen. Eftermiddagen gick till involveringspedagogik med Olle Åhs. Otroligt intressant. Lärde mig massa. Tex att jag har svårt att lyssna och svårt att itne berätta egna eskapader och upplevelser så fort nån annan berättar nått. Jag är nog väldigt hopplös att ha i sällskap. Fick känslan igår av att jag nog rätt snabbt tar komandot och vill hamna i centrum med mina erfarenheter....

Tre av fyra dagar till 17.00-17.30. Idag är snart över.