Världens Bästa Kicki

Det gör ont att bli arbetslös. Speciellt i plånboken och huvudet. Plånboken blir tommare på A-kassa och huvudet får ont när det ska skriva ansökningar till en massa andra jobb.

Sitter just nu och ska göra om min omoderna meritförteckning till ett (en?) modern/t CV, "Cirricum Virrivarrvetrunt" eller nått sånt. Personliga brev där jag skriver att alla vill ha mig och att jag är bäst, fixar jag i ett kick, men att skriva ner vad jag egentligen har haft för arbetsområden på alla mina tokmånga jobb och vad jag har presterat och gjort och uppnått... Jag blir alldeles matt.

Kan ingen bara ta mig? Jag är bra med barn och vuxna, pedagogisk och uppfinningsrik, kan samarbeta med allt och alla (till och med Moppetanter, Asgarv, Spikskor och Knyppelfröknar). Jag kan prata för fem, få alla omkring mig att må bra, jag skriver snabbt på dator och kan prata och skriva engelska bra. Jag gillar att fiska och laga mat och har inga problem med att ta i med hårdhandskar eller bomullstassar.

Jag är drömmen för vilken arbetsgivare som helst.