Världens Bästa Kicki

Andra matchen på åtta dagar (utan träning emellan) är nu spelad. Igår vann vi med ca 40 poäng mot ett annat lag. Det andra laget besod av endast sex spelare, varav tre av dem var lika långa som jag.

På väg till matchen undrar sonen vilka vi ska spela mot och jag svarar då:

- Söderköping.

Varpå följdfrågan från honom då blir:

- Ligger det nära Kylarköping? (Den lilla idyll som Blixten McQueen hamnar i, i Disneys film "Bilar").

Redan på uppvärmingen blev några trötta (jag till exempel) och en massa vatten drack och skor knyttes om och toalettbesök gjordes.

Efter att en spelare i motståndarlaget började matchen med att sätta tre av tre treor, började vi också spela basket. Vi sprang, tog returer, spelade långa anfall, spelade korta anfall, missade närskott, satt närskott, foulade och kramades. Muskelkvinnan fick till och med en tokofentlig och ofientlig kram av en motståndare när hon stod och skulle skjuta straffkast. Eftersom båda satt så ska vi hädanefter krama henne innan varje straffkast.

Hur gick det då för mig, statistikförare som jag är? 9 poäng, varav 4 av 6 från golvet och 1 av 2 straffkast. 8 returer, två blockar, två toksnygga assist, en till Biggo och till Ringklockan samt 1 turnover. Helt okej. Hade gärna satt båda straffkasten och inte missat halvdistansskottet på breaket. Dock var det svårt att sätta skottet som ledde till straffkast eftersom foulen innebar att en motståndare foulade mig genom att peta mig långt upp i näsan samtidigt som jag sköt.

I halvlek funderade vår coach Snus-Per på att ta en kopp kaffe, men på något sätt kom han av sig och gick istället till motståndarlagets bänk och satte sig tillsammans med dem och berättade hur imponerad han var av deras trepoängsskytte.

Publiken var kring dussinet, bland annat syntes Ringklockans sambo. Hur han fick tid att gå dit vet jag inte, han borde varit på stan och införskaffat batterier till alla Game&Watch-spel han trollade fram ur garderoben till sin flickvän.

Blir man nu som läsare så dundersugen på att läsa mer om denna rafflande match, kan man klicka här.

Uppdatering.

Höll nästan på att glömma skriva något om våra toktjusiga shorts. De är arvegods, precis som matchlinnena, från vårt kära damlag. Detta innebär att vi ser proffsiga och väldigt sponsrade ut samt att vi kan låtsas att vi inte alls spelar motionsbasket i division 3 utan att vi spelar elitbasket i Damligan. Shortsen ja. Dels saknar alla i min storlek snöre, det vill säga, jag kan inte knyta fast dem. Detta glömmer man lätt bort eftersom man inte har tid att tänka på annat än att springa när man väl är på planen. Däremot går det dåligt att glömma att de är dubbla och således vändbara och otunna. Känns som trettioelva shorts, där fjorton slimmar sig som cykelbyxor kring låren och resten ligger som en korv runt höfterna.

Men de är ändå snygga.

Även här finns matchrapport. Denna från Lilla O.