Världens Bästa Kicki

Igår tog jag och Femåringen bussen ner till centrum för tredje gången. 25 minuter på buss enkel väg och sonen blir överlycklig. Det är ju sååå roligt att åka buss! Och tåg. Och båt. Men inte bil.

Hur som helst skulle vi träffa min gamla klasskamrat Kinamockas. Vi umgick en hel del under gymnasietiden och träffas titt som tätt nu efteråt också. "Titt" var på grillen i samhället där Pojkvännen bor för tre år sedan. "Tätt" var igår.

Sonen formligen längtade efter ett ytterligare besök på Max, medans hans pedagogiska mamma sa "att vi väntar på Kinamockas och sedan får hon bestämma". Vad gör då Kinamockas? Jo, hon kastar omedelbart bollen tillbaka till Femåringen och vi styr kosan mot Max.

Efteråt måste man äta glass på en uteservering, iallafall om man är fem år.

Till vänster ser vi Femåringens utmärkta bodsskick, i förgrunden mina ben och till höger Kinamockas. I bilen hade hon sin hund som vi senare promenerade längs älven. När Femåringen kom hem till min syster igen så berättade han om kvällens höjdpunkt: Hunden bajsade uppe på ett träd! Alla tycker vi olika saker är roliga.

Kinamockas hotade med att ta med sin man, Urbi, till Världsmetropolen för en stadsvandring, eftersom det är roligt med städer som har en gedigen historia, mer än att "skattekontoret är från 70-talet. 1970-talet."

På torget här i stan har vi hittat en okänd man. Varken Styrasyster eller Kinamockas hade sett honom förr och visste inget om honom och inget fanns det att läsa heller. Femåringen tycker bra om honom och vill hålla honom i handen så fort vi går förbi.

Första gången vi såg honom, var vi lite osäkra på om han var en staty eller inte. Men när vi såg att han var ljusblå på näsan, konstaterade vi staty-status. Vem är han? Lodis? Arbetare? Hyllning till någon? Inget fanns att läsa kring honom och inget hittade jag på nätet när vi kom hem. Snabbt skickade jag därför ett mail till informationsavdelningen i staden och fick svar 21.56 (stackars den som satt och jobbade så sent?!).

Han heter "Standing man". Klockrent. En man som står. Turnerar gör han också troligen runt i landet. Här kan man se fler statyer på samma tema.

Lite häftigt måste jag säga. Konstnären heter Sean Henry och har gjort massor på samma tema. Bronsstayer som målas med oljefärg. Skräckblandad förtjusning är nog mitt förhållningssätt. I dagsljus på ett torg träffar jag gärna en armé såna här statyer, men i kvällsmörker....?